vonraskenstam

Sitter här ensam...som så många gånger förut,saknar dina ÖGON! ögon som tittar på mej...du får mej att känna mej så levande,så stark...när du tittar på mej med dina blå ögon...  Men nu finns bara minnena kvar,som när vi satt framför brasan,du kröp in i min stora famn,du frös sa du...de var alldeles tyst...de som hördes var veden som sprakade i kaminen,ja strök ditt hår bakom örat och tittade djupt i dina vackra ögon och tänkte vart har du varit i mitt liv???...du log så fint i skenet av eldens lågor som kom från kaminen